Viisukuppila

Alexander Schöld är 22 år och kommer från Sundbyberg, Stockholm. Som tonåring gick han den vanliga förortssvängen via hockeyrinken, replokalen och så småningom till kvällstidningslöpsedlarna.

Musikaliskt har Alexander gått den långa vägen via rockbandstävlingar via replokalsåren med polarna till att skriva egna låtar för byrålådan. Det var inte förrän för sex månader sedan som Alexander tog tag i sina låtar och började repa in materialet med kompband. Musiken lades ut på siter och communities och det tog inte lång tid innan skivbolag och musikförlag började höra av sig.

Han är en tämligen oskolad musiker. Förebilder är Rolling Stones och då, framför allt, Mick Jagger. Fritidsintresse är fortfarande ishockey, men han drömmer även om att bli Formel 1-förare.

Upphovsmännens beskrivning av ”Den första svalan”: Positiv, gitarrdriven pop/rock-låt som handlar om våren och förväntansfull kärleken.

Lasse Lindh, singer-songwriter och manusförfattare med rötterna i Härnösand, gör debut i Melodifestivalen 2008 med balladen ”Du behöver aldrig mer vara rädd”. För de flesta är han kanske mest känd genom sommarhitsen ”Svenska hjärtan” (2005) och ”Ingen vind kan blåsa omkull oss nu”.

Lasse startade sitt första band redan som 15-åring. Vid 20 års ålder bestämde han sig för att satsa på musiken och fick ett skivkontrakt med ett band han hade med sin bästa kompis och sin pappa. Två år senare splittrade Lasse bandet, tog sin gitarr och ”sin självömkan” och begav sig till huvudstaden. Där fick han ett nytt skivkontrakt och släppte sin första soloskiva ”Bra” (1998).

Under de kommande fem åren hann Lasse med att utbilda sig till manusförfattare på Dramatiska Institutet, släppa en soloskiva och två med den nystartade duon Tribeca. Allt var på engelska med fokus på utlandet, men inget slog.

2005 tog han examen från DI. I samma veva återgick han till att skriva texter på svenska. Inspirerad av sitt författarskap började han på allvar skriva låttexter uppbyggda som korta historier och plötsligt fattade folk. ”Svenska hjärtan” blev något av en ”sommarplåga”.
Lasses favoritbidrag i Melodifestivalen är ”Främling”. ”Kanske inte den klockrenaste texten, men den har den skönaste melankoliska melodin ever”. Och bästa svenska Melodifestivalartisten hävdar han är Magnus Carlsson med motiveringen: ”inga kommentarer. Hans läderstövlar 2007 säger allt!”.

Enligt Lasse är alla tidiga musikminnen pinsamma. I hans fall hör de alla ihop med hans första band: ”Så klart att vi tyckte att vi var grymmast, men ... det var vi inte”. För övrigt har Lasse suttit fast på Heathrow flygplats i 36 timmar utan mat. Och fångats av en orkan i Budapest.

Upphovsmännens beskrivning av ”Du behöver aldrig mera vara rädd”: En låt om min flickvän. Enkel och rakt om den märkliga känslan av att innerligt vilja beskydda någon.

Sanna Nielsen kommer från Edenryd som ligger utanför Bromölla i Skåne, ett stolt samhälle som 2003 skapade Sanna-bakelsen när hon deltog i Melodifestivalen med bidraget ”Hela världen för mig”.

Sanna började sjunga tidigt och redan som elvaåring tog hon, som yngsta svenska artist någonsin, en förstaplats på Svensktoppen med ”Till en fågel”. Sedan dess har hon
pluggat och arbetat med musik. 2001 deltog Sanna för första gången i Melodifestivalen med bidraget ”I går, i dag”. 2002 tilldelades hon Ulla Billquist-stipendiet med motiveringen att honhade ”förutsättningar att bli en stor artist som kan föra den svenska schlagertraditionen vidare”. 2005 var det dags för Melodifestivalen igen, denna gång tillsammans med Fredrik Kempe och ”Du och jag mot världen”. 2007 var Sanna tillbaka i Melodifestivalen med ”Vågar du, vågar jag” och nu är det alltså dags igen – denna gång med ett bidrag på engelska, ”Empty Room”.

Sanna har gett ut ett antal skivor, bland andra ”Silvertoner” (1996) och ”Nära mej, nära dej” (2006). Våren 2008 släpper Sanna sitt första engelska album, vilket även ger möjlighet att påbörja en utlandslansering.

Upphovsmännens beskrivning av ”Empty Room”: "En innerlig och dramatisk ballad som visar upp en ny sida hos Sanna Nielsen

Tvillingbröderna Henrik och Magnus Rongedal är välkända för många yngre lyssnare som körsångare i Electric Banana Band. Men sedan duon lämnade Molkom i Värmland i mitten av 80-talet har de körat bakom de flesta svenska artister. ”Vi har jobbat med allt från hårdrock till afrikansk World Music via svensk visa”.

De beskriver sig själva som låtskrivare, soffvinkare, musiker och bröder med helbena och förutom musiken ägnar de sig gärna åt fiske - ”gösen är ju viktig”. Henriks första
musikminne är när han som barn ”skrek en ters på brorsan”. Hans musikaliska förebilder är Ruth Lundin, Sparks, Queen och David Bowie, men ”också all musik jag mött”. Magnus första musikminne är när han, tvillingbrodern och en kompis sjöng ”När juldagsmorgon glimmar” i Nyeds kyrka. ”Jag blev så förvånad att en del satt och grät. Hade lite svårt att greppa att det var positiv kritik”. Även Henriks musikaliska förebilder är Sparks, Queen och David Bowie.

Det är inte första gången som bröderna är med i Melodifestivalen. De har körat bakom andra artister, som till exempel Mendez 2002 och Electric Banana Band 2006. 2006 tävlade de även för första gången som upphovsmän ”Mi amor”. Samma år stod de på scenen i bidraget ”Kameleont” som medlemmar i Electric Banan Band. I år är det alltså premiär för dem som artister.

Deras favoritbidrag i Melodifestivalen genom tiderna är alla bidrag mellan 1965 och 1971: ”Ingvar Wixell och Family Four sjunger alla låtarna”. Henrik tycker att Loa Falkman (”Symfoni”, 1990) är den bästa svenska schlagerartisten genom tiderna, något som han motiverar på följande sätt: ”Att med så’n fullständig självaktning, stolthet och pondus leverera ett sån’t i sammanhanget bisarrt nummer måste beundras”. Magnus favoritschlager genom tiderna är Björn Skifs och ”Michelangelo” (1975) – ”grym artist och grym låt!”.

Upphovsmännens beskrivning av ”Just A Minute”: En gungig rackare – helt enkelt en väldigt glad party-dänga, lite fuldisco-style med falsettsång.

Upphovsmännen till ”Kebabpizza Slivovitza” är alla medlemmar i Andra Generationen, ett band där kulturer möts. Vlatko Ancevski, Vlatko Gicarevski, Mats Nilsson, Teddy Paunkoski, Otis Sandsjö, Stevan Tomulevski säger sig vara ett bra exempel på sann mångkultur – ”musik för det nya Sverige”. Gruppen startades i Göteborg av just andra generationens invandrare. De är söner till kvinnor och män som kom till Sverige på 1950- och 60-talet. Flera av killarna har jobbat eller jobbar, precis som sina föräldrar, på Volvo och SKF.

Vlatko Ancevski bor med fru och två döttrar i Hisings-Backa och har hållit på med musik i över 20 år. Tidigaste musikminnet är när pappa spelade dragspel i hemmet och musikaliska förebilder är just pappa och den makedonske dragspelaren Milan Zavkov. Vlatko är, förutom av musiken, intresserad av fotboll och när han var liten ville han bli fotbollsproffs.
Eftersom det är Melodifestivaldebut för honom och de andra i Andra Generationen så hoppas Vlatko på att tävlingen ska innebära en resa till Belgrad och ett genombrott för bandet. Han dansar gärna makedonsk folkdans och är svensk mästare i denna dansform (1985-88). Han har spelat fotboll i Götaholm, IFK Göteborg och IF Vardar/Makedonija.
Vlatko Gicarevski kommer från och bor i Göteborg tillsammans med fru och barn. Han jobbar som personbilsmontör och har skrivit musik i cirka 15 år. Tidigaste musikminnet är när han var sångare i Luciatåget på dagis och musikaliska förebilder är alla brassband från Balkan – men också Iron Maiden.

Vlatkos dröm är att spela musik med bandet ”ännu mer än i dag och att fortsätta sprida glädje runt om i vårt fina land”. Favoritsport är backhoppning och favoritord är shish kebab. Även Vlatko dansar makedonisk ringdans och improviserad discodans. Han har i sin tur spelat fotboll i Färjenäs, Warta, Lundby, Kozara, Vardar och Häcken.

Mats Nilsson kommer från Malmö men bor nu i Göteborg. Han är musiker, driver en redovisningsbyrå och är dessutom programledare i SR Sjuhärad P4. Han har skrivit musik i 25 år och hans tidigaste musikminnet är en Miriam Makeba-konsert på Olympen i Lund 1966. Favorit bland alla Melodifestivalbidrag är ”Sommar’n som aldrig säger nej” – ”bra text och bra musik” (1973). Och bästa artist är Carola, ”för att hon är en grym sångerska”, Svante Thuresson, ”för att han har det bästa svänget” och Magnus Uggla, för att ”han har den bästa självdistansen”. Mats gillar makedonsk ringdans och svensk polska. Mats är för övrigt den första i Sverige som fått dispens för att arbeta nattskift i en plastfabrik innan han fyllt 18 år.

Göteborgaren Teddy Paunkoski är fritidsledare, musiker och radiopratare i SR P4 och har skrivit musik ”sedan länge”. Tidigaste musikminnet är ”Nacko med klarinetten i Kortedala Forum” (där Makedoniska föreningen i Göteborg ligger). Musikalisk förebild är Makedoniens Lill-Babs Blaga Petreska och hans musikdröm är att erövra första platsen på Svensktoppen med en låt som går i 9/8-dels takt.

Precis som de andra i Andra Generationen är Teddy ”taze”, det vill säga pinfärsk debutant i Melodifestivalen. Han tycker att den bästa svenska schlagerartisten genom tiderna är Lasse Berghagen: ”jag älskade låten ’Jennie, Jennie’ och grät floder när han inte vann i Europa”. När Teddy var liten ville han bli en ny Elvis och han dansar gärna teschkoto oro, ”en tung dans i sjutakt”.

Otis Sandsjö studerar på musikhögskolan i Göteborg, men är för tillfället heltidsmusiker. Han kommer från Göteborg och har hållit på med musik i drygt fem år. Tidigaste musikminnet är när pappa byggde ett trumset åt honom och vad gäller musikaliska förebilder är de ”allt för många”.

När Otis var liten ville han bli dykare och hans favoritsak i hemmet är hans saxofon. Det han främst hoppas vad gäller Andra Generationens deltagande i Melodifestivalen är att ”Kebabpizza Slivovitza” ska vinna så att Otis och de andra grabbarna kan åka till Belgrad och vinna hela ESC.

Stevan Tomulevski kommer också från Göteborg och jobbar – när musiken inte tar över – som metallarbetare. Han samlar på virveltrummor och har skrivit musik sedan tidigt 80-tal. Precis som Teddy är hans första musikaliska minne Nacko med klarinetten på Forum och Stevans musikaliska förebilder är Phil Lynott och Brian Downey i Thin Lizzy. Musikdrömmen är att få ”publiken att ställa sig upp och dansa ringdans i Belgrad”. Stevan är dessutom svensk mästare i företagsfotboll.

Upphovsmännens beskrivning av ”Kebabpizza – Slivovitza”: Energisk balkanbrass som främst romerna på Balkan spelar på bröllop, dop, födelsedagar och även på begravningar. Den handlar om att vara sig själv – alla behöver inte vara perfekta och framgångsrika mätt i pengar och kändisskap.

Ola Svensson blev Idol-Ola med hela svenska folket 2005. Han uppvuxen i Lund men bor nu i Stockholm och har inte alltid hållit på med musik. Förr tog fotboll all hans tid.
Det var den han kämpade för och drömde om från det han var fem år gammal. Men som tioåring medverkade Ola i två uppsättningar på Malmö Stadsteater: ”Trollflöjten” och ”Dåliga människor”. Samtidigt sjöng han in flera sånger på skivorna ”Älskade barnvisor”. Det stora genombrottet som artist kom mer av en slump: ”Jag sjöng och agerade i en gymnasierevy, vilket verkade förvåna alla. Jag hade ju fotboll stämplat i pannan”. Två dagar efter revyn var det uttagningar till Idol och klasskompisarna tyckte att han skulle söka. Sedan dess har Ola släppt flera singlar och två album: ”Given to fly” (2006) och ”Good Enough” (2007).

Men att det blev musik kanske inte är så konstigt trots all fotboll: hans morfar sjöng otroligt mycket och Ola sjöng ofta med honom – ”Vi sjöng ”Drömmen om Elin” om och om igen. Jag var typ tre-fyra år”. Ola har också sjungit i kör och tagit pianolektioner i sju år.
Från idrottens värld har Ola lärt sig att fokusera, vara målmedveten och självdisciplinerad. Han hann skriva på för Division 1-laget Vasalund/Essingen innan musiken helt tog över hans liv.

Upphovsmännens beskrivning av ”Love In Stereo”: En 80-talsinfluerad upptempo-låt – en spark i baken – om att musik är kärlek.

Nicole Fuentes – The Nicole – växte upp i Moskva, men bor nu i Stockholm. Hon är utbildad teaterregissör och har jobbat som skådespelerska, men de senaste fyra åren har hon skrivit musik. Musikalisk förebild är Madonna och tidigaste musikminnet är, när Nicole som ettåring, följde med sin mamma på ”Carmen”.

”Razborka” skrev Nicole tillsammans med Tord Bäckström och Stefan Åberg i studion, med tillgång till många kanelbullar och te. Hennes mål med musiken är att få sprida sitt budskap. Och när det gäller dans är Nicole väl insatt: hon dansar vals, tango, klassisk balett och paso doble. Dessutom pratar hon spanska, franska, grekiska, ryska, engelska, italienska och svenska.

Upphovsmännens beskrivning av ”Razborka”: Kommersiell pop med etniska drag om en kille som, för att bevisa sig värdig Nicole, måste dansa ”the razborka”.

Upphovsmännens beskrivning av ”Den första svalan”: Positiv, gitarrdriven pop/rock-låt som handlar om våren och förväntansfull kärleken.

Upphovsmännens beskrivning av ”Du behöver aldrig mera vara rädd”: En låt om min flickvän. Enkel och rakt om den märkliga känslan av att innerligt vilja beskydda någon.

Upphovsmännens beskrivning av ”Empty Room”: "En innerlig och dramatisk ballad som visar upp en ny sida hos Sanna Nielsen".

Upphovsmännens beskrivning av ”Just A Minute”: En gungig rackare – helt enkelt en väldigt glad party-dänga, lite fuldisco-style med falsettsång.

Upphovsmännens beskrivning av ”Kebabpizza – Slivovitza”: Energisk balkanbrass som främst romerna på Balkan spelar på bröllop, dop, födelsedagar och även på begravningar. Den handlar om att vara sig själv – alla behöver inte vara perfekta och framgångsrika mätt i pengar och kändisskap.

Upphovsmännens beskrivning av ”Love In Stereo”: En 80-talsinfluerad upptempo-låt – en spark i baken – om att musik är kärlek.

Upphovsmännens beskrivning av ”Razborka”: Kommersiell pop med etniska drag om en kille som, för att bevisa sig värdig Nicole, måste dansa ”the razborka”.

tonywerner kirjoitti: Kebabpizza Slivovitza Andra Generationen

Upphovsmännens beskrivning av ”Kebabpizza – Slivovitza”: Energisk balkanbrass som främst romerna på Balkan spelar på bröllop, dop, födelsedagar och även på begravningar. Den handlar om att vara sig själv – alla behöver inte vara perfekta och framgångsrika mätt i pengar och kändisskap.

Nyt loppui ruotsin taidot... Eikä biisin nimi ja esittäjä saa minua tarttumaan sanakirjaankaan. Tuli mitä tuli - mä ehkä yllätyn tai ehkä en. 

Katten-Gustaf kirjoitti:Eli: Energinen Balkan-biisi, jota lähinnä Balkanin alueen romanit soittavat häissä, ristiäisissä, syntymäpäivillä ja jopa hautajaisissa. Se käsittelee sitä, että voi olla oma itsensä - kaikkien ei tarvitse olla täydellisiä, menestyneitä, rahan ja tunnettuuden yltäkyllästämiä..."

Siinä noin ympäripyöreesti...  Ei ihan sanatarkasti, mutta suunnilleen... 

JuhaUK kirjoitti:
Bidragets titel: Kebabpizza Slivovitza
Upphovsmän: Vlatko Ancevski (m & t), Vlatko Gicarevski (m & t), Mats Nilsson (m & t), Stevan Tomulevski (m & t), Teddy Paunkoski (m & t), Otis Sandsjö (m & t)
Artist: Andra Generationen

Musikdrömmen är att få ”publiken att ställa sig upp och dansa ringdans i Belgrad”.

Subculture kirjoitti: Tässäkö uusi Viisukuppilasuosikki?  :Piiri:

tonywerner kirjoitti:

Subculture kirjoitti: Tässäkö uusi Viisukuppilasuosikki?  :Piiri:

Rohkenen epäillä 

Katten-Gustaf kirjoitti:Äläs sa, kun et oo biisiä kuullu.  Muista, että Moja Stiklakin oli Balkanilta eikä sen kommentoinnin perusteella, mitä kippulassa oli, niin ei se niin suosittu tainnut olla - ainakaan aluksi. Mä en itekään pitänyt siitä ensin, mutta nähtyäni sen livenä, oli pako muutta käsitystä. Siitä vaan tuli hauska piirileikki ja saattaahan tostakin tulla, kuka tietää...

JuhaUK kirjoitti: Artist: Ola

Subculture kirjoitti: Alexander Schöld Den första svalan
Kitaravetoinen pop/rock-biisi ilmeisesti Ruotsissakin melko tuntemattoman artistin esittämänä ei lupaile varmaa jatkoonpääsyä.

kwak kirjoitti:Tuo Sannan balladihan on olevinaan siitä erikoinen, että hän laulaa sen täysin ilman sitä hänelle ennen niin tyypillistä vibraattoa...

Carola får inleda duetten innan Andreas Johnson stämmer in. Det här låter mer Andreas än Carola faktiskt och det kan ju stämma när Peter Kvint, Andreas parhäst, varit med och skrivit låten.

Den känns inte alls lika direkt som Carolas Evighet. Snarare kommer One love funka hos Andreas fans och då går den ju rätt långt. Att sen Carola gör sin grej och klämmer i en rejäl Carolahöjning med wailingar i slutet tar den solklart vidare till Globen.

Det är mycket 60-talspop goes P4 precis som Andreas levererat två år tidigare och känns rätt långt från Carolas tidigare MF-låtar. Men visst är den snäppet vassare än Lucky star, som nu snurrar på radiostationerna.

Sanna gör amerikansk powerballad

Sanna på engelska för första gången. I inledningen kompas hon av ett ensamt piano i en ballad där hennes röst blir bärande genom hela låten, även när kompet kommer igång.

Känns lite country och amerikansk powerballad på samma gång. Tänk Whitney, Mariah och Dolly Parton i kombination. Snyggt, Sanna!

Känns lite country och amerikansk powerballad på samma gång. Tänk Whitney, Mariah och Dolly Parton i kombination. Snyggt, Sanna!